Dikter från den andra sidan


Drömmarnas metropol


 Elektroniska ljud får min hjärna att domna
 Och motorvägens eko får mig att somna
 På väg in i det mörka snart är jag där
 Nattfjärlirar lyfter upp stadens atmosfär
Färger som inte finns i en konstnärs palett
Och skisser som visar mina drömmars siluett
Längs tankarnas boulevard finner du oändligheten
 Och ett minne blott är ordet som kallas ensamheten
 Själar som finner frid finner du ingen annanstans än här
Och staden hålls hemlig av de som håller den kär
 Allt är underbart, det kan kallas drömmarnas utopi
En stad där var och en får välja,
 vad den vill bli

Snart stänger staden, alla måste fly
För solen måste upp och dagen måste gry
 Tillbaka till vardagen där ingentging är möjligt
Och där livet känns .. ingenting annat än  bara löjligt





Bortom galaxer och stjärnor

Det ända jag önskar mig, är vingar som tar mig bort från misären
Låta mig flyga, korsa atlanten och upp över hela atmosfären
 Bortom stjärnor och galaxer vill jag resa och aldrig åtärvända
 Att jag kommer tillbaka, det kommer nog aldrig igen att hända
Det är dags att gå vidare, lämna platsen som aldrig vart mitt hem
Och den känslan har jag haft sen barnsben, sen omkring jag var fem
 Jag kommer ej att falla, jag är den moderna Ikaros, med stålvingar
Och snart, men inte än, kommer jag ha passerat Jupiters ringar
Till univerums kant ska jag, och längre bort om det behövs
Bara jag hittar en plats, där jag finner ro och aldrig störs

 För er som gillar livet, är den ett privilegium
 För oss som älskar att lösa gåtor, är den ett mysterium


Hemligheter

Som barn väljer man sanning
 Som vuxen väljer man konsekvens



I djävulens famn


I en salig mix utav vinterns kalla regn, beblandas nu tomheten
 Och barfota bland pölar springer jag hand i hand med ensamheten
 Det är något som vill stoppa mig från att nå fram, något håller mig fast
 Men jag måste fortsätta, det är försent nu, för att ta någon rast
Jag måste skynda för att se om historian om lyckans bordell är sann
 Men det jag gör är att springa rakt in i djävulens mörka famn
 Vart ska jag ta vägen, jag vill gömma mig från det allt det onda som nu sker
Vänner håller om mig, de lyssnar , men vägrar se det jag ser


Panoramabilder av min själ är affischerade på stadens alla hus
 Och jag försöker minnas de åren, när allt i livet var bara bus
De har rånat mig medan jag sov, de har snott mina minnen
Och allt jag har nu kvar, är tyvärr hälften av mina sinnen
Jag är äntligen fast i deras mänskliga råttfälla,lyckats har dom
 Och att jag skulle överleva, det kan jag glömma sa dom
 Mina sista andetag , bildar mitt ödes sorgsna och gåtfulla siluett
 Och djävulen får nu äntligen tända sin efterlängtade segercigarett


Tidens vingar


Efter flera år på min armled har nu klockan stannat
Men spegeln jag tittar på varje morgon säger något annat
De underbara tiderna har förbipasserat livets almanacka
Och tiden, som just nu värkar rinna iväg, går ej att backa
Tiden är en leksak man drömmer om, men man får en klocka
 Och ständigt frånn marken, får man sina drömmar plocka


Strandsatt vid livets hamn, väntar på något ska ta mig bort
 Men efter ett flera års väntan, inser man att livet är för kort
Vinden från havet och det iskalla räcket, fryser mina händer
 Och man hoppas på livets lycka, en dag återigen vänder
Stängda ögon, vågorna berättar små historier om det glömda
Om det förflutna som blev av tidens domare dödsdömda


För tiden är märklig, den får mig att hoppas den får mig att sakna
Men i slutändan är det även den som får mig att vakna




Old Sailor

Old sailor tell me what you have seen
and I will listen all night long
Tell me about the stars you saw
and the salty water you felt
Tell me about the time when you were young
and everything that seemed possible

Old sailor tell me about the feeling
 to want to conquer the world
 Tell me about the women you meet
 and the hearts you have broken
 Tell me about your home that you have missed
and your family you left back home

Old sailor tell me the stories everybody
want to hear but none wants to experience
 Tell me why your eyes are so dry
and your hands are still so soft
 Tell me about your dreams you had
 when you looked out on the horizon
Tell me and I will listen all night long

Because those who want to get home
 will travel all their life



Livets skämt

Livet är en bra komedi, för de med bisarr humor


Respiratorn

Hur mycket du än förändras med åren som går
Så är ditt ansikte affischerat fast på mitt hjärta
Du var respiratorn som höll mig vid liv
Första hjälpen man aldrig fick lära sig i skolan
Och mun mot mun metoden som fick mig att
vakna ur livets koma
Du var den som räddade mig från döden
för att låta mig lida



En illusion


Kärleken är en illusion när förståndet har begått självmord.


Livets resa

Om livet är en resa är mina vingar brända
Och att jag finner livets mening
Kommer aldrig hända

Om livet är en resa är jag i ständig turbulens
Och det är normalt
Att då överväga min existens

Om livet är en resa är jag den som får motorhaveri
Exakt innan jag ska landa
Förklaras jag död i en komisk tragedi

Om livet är en resa, vill jag att det är den sista
För jag är trött
På att hela tiden flyget mista


Dårarnas orkest

På en vinterfärgad gräsplätt i en gråaktig förort
Som ikväll, kan liknas ett sorgset gammalt kort
Spelar de sorgsna på sina trasiga instrument
De tillhör gatan och övernattar på denna glänt
Noterna och snöflingorna dansar vals denna natt
Och det är få, som kan uppskatta denna skatt

De spelar melodier för dom döva som aldrig hörde
Och för folket som tyckte att de bara störde
De spelar melodier som fick dem att fortsätta
I deras ögon ser man, att de har något att berätta

Kallare och längre med åren, blir nätterna som går
Men dårarna, på samma kvarter de står
De hoppas, att lyckan ska falla med all snö
Fastän, de har stått länge i lyckans kö
De har rabbatkuponger, till livets sista turné
Men fortfarande, har dårarna aldrig slutat lé

Min vän, när dina problem är som flest
Lyssna då, på dårarnas orkest
De finns, nära ditt hjärta
Som bor dörr mot dörr
TIll din smärta



Pakten


Vagt sjunger de vilsna själar
Vagt sjunger de som tappade livets väg

Det är de som vandrar med ödets skugga hand i hand
Och ber till livet om en stunds lycka
Men den som lyssnar har redan gått
För han var aldrig där

Det är de som frågar efter sina svar men får tillbaka livets krav
Det är de som kallas de vilsna själars pakt

Där vägar inte tar slut
För början är en illusion



Existens

Att existera är att kunna påverka




Den äldre damen

Den äldre damen har slutat gå
Affärerna har stängts
Och damtussarna omfamnar den nakna gatan

Den äldre damen har slutat gå
Bladen har börjat falla
Och ljuset når inte gatornas trottoar

Den äldre damen har slutat gå
Barnen har slutat sjunga
Och de hemlösa har hittat hem

Ingen minns henne, ingen saknar henne
Alla minns henne, alla saknar henne

Den äldre damen har slutat gå


Ensamheten

När ensamheten kryper runt ens kropp
Och när bördorna är som flest
Det är då mina tårar väger mest
En flodvåg av mina tårar rinner ner
För världen som blundar och aldrig ser
När ska olyckan sluta knacka på min dörr
Ibland önskar jag att jag kunde säga
Det var ju bättre förr.


Gråt för din själ

Att gråta är att tvätta själen.



Ett vykort från förr

Ett kort med en massa nedksrivna drömmar
Ett kort som spelar gårdagens symfonier
Där noterna står för hopp
Där melodin står för drömmar

Ack, vilket hopp
Ack, vilka drömmar

Ett kort med suddiga minnen
Ett kort som aldrig skickades
För lyckan har ingen brevbärare
Och livet har inget lyckligt slut







RSS 2.0